friendsofmine

Jag ligger här i soffan och försöker erinra mig en inre bild av hur det ser ut när jag ligger här, patetiskt suktande efter nikotin och funderande på fenomenet med personliga registreringsskyltar på bilar.

Jag önskar mig just nu en stor kanelbulle kryddad med nikotin.

Nikotinabstinensen tar verkligen fram mina sämsta sidor. De som vill ha kvar bilden av mig som snäll och tålmodig bör avvakta allt kontakttagande för en tid framöver.

Jag har så underbar förmåga till koncentration just nu.. jiiiha..

Lyssnade på Morgonpasset i P3 på vägen till jobbet imorse. Det skulle jag inte ha gjort..

Man hade en tävling, där två personer skulle vara först med att gissa vilken låt som smurfierats. Första låten som spelades var "November Rain" med Guns n´roses. Det tog bortåt en minut och ingen av snubbarna kom med något svar. Till slut ropas det i bakgrunden hos den ena killen varefter han säger "Guns n´roses". När programledaren frågar om an vet vilken låt det är så tisslas det lite till i bakgrunden. Sen kommer det. "Above the rain".

Jag var nära att köra av vägen. Ärligt talat. Den låten ska man kunna!

Dilba skulle flyga till USA. Dilba drog ett dåligt skämt. Dilba fick stanna i ett regnigt Stockholm. Dålig humor kan alltså straffa sig. Jag undrar om Dilba tänker tillbaka och småfnissar åt sin egen finurlighet.

Har fått förklarat för mig att nattklubb, alkohol och simbassäng visst fungerar. Det finns tydligen ett antal sådana ställen i södra europa. När jag tänker efter så finns det också en tidningstryckande badrocksfarbror i USA som brukar ha många såna fester i sin trädgård. Med blonda silikontuttar som dricker drinkar och badar i hans pool. Trots det kan jag inte på något sätt tycka att detta är en bra idé.

Bäst av allt i intervjun:

Du är inte rädd för att folk blir allt för packade och trillar i?
- Alkoholen får man bara inta i restaurangdelen. Ska man komma ut till poolen får man snällt ställa ifrån sig drickat. Och ligger man i plurret allt för länge missar man ju livemusiken!

Sicken tur! Jag blev nästan rädd ett tag där. Tänk om folk kanske skulle råka spilla ut sin gin & tonic i simbassängen.



-Har du något med Orup?

Min syster bor och jobbar i Hamburg sedan två år tillbaka. Trots detta lyckas jag ofta trumfa henne med tyska ord som jag stöter på genom jobbet. Som "streifenhörnchen" till exempel. Det betyder "jordekorre" och är inte direkt ett skolboksord. Förmodligen kan man bo länge i Tyskland innan man stöter på det ordet. "Marienkäfer" är ett annat. Det betyder "nyckelpiga". Om man vill ha skaldjur är "krabbeltier" ett bra uttryck att minnas.

Idag ropade man desperat på mig strax innan halv fem på eftermiddagen. "Mattias". "Det är en tysk lastbilschaufför här, du måste prata med honom". Helt plötsligt var all min tyska som bortblåst och kvar fanns bara en massa småfragment, en liten visa som går "aus, ausser, bei, gegen über" samt ett litet ord, ett specialord som syrran förmodligen inte kan. Gabellader. Gaffeltruck på svenska. Confucius kom och räddade mig ur min tunghäfta och jag kunde se till att styra upp en person som kunde köra gaffeltruck.

Ett annat tyskt ord som jag gillar är "auflauf". Det är någon form av gratäng. "Kartoffelauflauf" låter hur kul som helst att säga. "Kartoffelauflauf mit knoblauch". Potatisgratäng med vitlök.

Jag skulle nästan kunna starta min egen lilla konsumblogg om mina upplevelser när jag handlar i min lilla kvarterskiosk. Det blir en lite närmare, mer intim stämning därinne som omöjliggör den lite mer distanserade atmosfär som annars infinner sig när man är i en större affär.

Häromdagen när jag skulle handla där och lagt fram mitt paket mjölk på disken så ansluter naturligtvis tjejen som står i kiosken till kassan. Men när man förväntar sig att hon ska hälsa, ta tag och vrida paketet för att komma åt streckkoden och sedan läsa av denna med pistolen så gör hon istället något helt annat. Hon ställer sig, gör ingenting utan bara kollar mig rakt i ögonen. Inte ett ord. Bara stirra. Efter ett tiotal sekunder när jag börjar känna mig ordentligt besvärad så slår jag undan blicken för att något skall hända. Hon börjar då slå in priset och allt fortlöper som förväntat.

När jag gick därifrån kunde jag inte låta bli att känna att det där, det var konstigt...

Jag och mina vänner var för några år sedan fascinerade över att navelludd alltid var blått. Oavsett vilken färg man hade på tröja och kalsonger så var färgen på navelluddet densamma. Men även om navelludd nästan alltid är blått så finns det undantag. Igår, efter att ha burit en röd t-shirt, hade jag rött navelludd. Det vet jag att jag har haft tidigare också.

Jag har dock aldrig haft grönt navelludd. Inte heller vitt eller gredelint. Bara violblå och rött.

När jag höll på nere i tvättstugan förut hörde jag att det var någon i cykelparkeringsutrymmet strax utanför. Nyfiken på vem det var så höll jag ett halvt öga ut mot den dörr som man måste passera för att komma till trappuppgången, både från tvättstugan och cykelparkeringen. Snart kom personen ifråga och jag såg att det var tvättstugenazisten i egen hög person. Jag hälsade trevligt på henne men möttes enbart av en kall blick i vilken man riktigt kunde se hur hon avskyr att jag är där och besudlar hennes älskade skötebarn, husets tvättstuga.

Darwin pratade om det naturliga urvalet som en förklaring till djurens och växternas evolution. Jag tror banne mig att det naturliga urvalet gäller i strumpornas värld också. Det saknas ALLTID en eller två strumpor vid en tvätt, de måste dö någonstans på vägen och lämna plats för de andra, starkare strumporna.

Var på HM förut. Bakom mig i kön stod ett par som tydligen var tvugna att stå och småpussas hela tiden. Enormt irriterande beteende tycker jag.

"Nu är det bara där inne kvar."

"Ja, fy, detta måste vara jobbets baksida"

Konversation utanför toaletten på Score där jag råkade hamna igår. Det var städdags och när jag hade som mest fullt upp med att undvika skvätt och ljud så hörde jag den genom dörren. När jag gick ut från toaletten så var det första gången jag stått ansikte mot ansikte med de stackare som tvingas städa herrtoaletten efter en helgkväll. Strax innan hade jag tagit mig en titt på deras öde och de hade ingen kul uppgift framför sig.

Manliga toalettvanor är i övrigt vitt skilda mellan olika individer. Vi har sittkissare och stående kissare, vi har pappersanvändarna och de som inte använder papper och vi har de som inte tvättar händerna efteråt och de som tvättar händerna efteråt.

Ett exempel:

Polare: "Mattias, jag måste låna toaletten innan vi drar"

Jag: "Visst, men det är slut på toalettpapper. Jag får hämta en ny rulle först"

Polare: "Det gör ingenting, jag ska inte skita vet du."

Jag: "..."

Polare: "Haha, säg inte att du torkar ollonet när du pissat?!"

Polare 2: "Haha"

Jag: "Jo, det gör jag faktiskt."

Polare 1 och Polare 2: "Hahahahaha"

----------------------------

Tog upp denna konversationen vid ett tillfälle ett antal år senare med en annan kompis när vi råkade komma in på ämnet.  Han och övriga närvarande var tydligen konsekventa  "ollontorkare" som jag.

Min kisspersonlighet är: Sittande, papperstorkande och handtvättande. Vilken kisspersonlighet är du?

Ty Pennington skriker i megafon på min teve. Vi hör dig, Ty! Lägg ner skiten och hjälp till istället.

Har seriös abstinens eftersom jag försöker ge upp allt nikotin. I detta utsatta läge har jag stått ut med helgrusning på IKEA och en dryg jävel i MAX-restaurangen efteråt. Med abstinens känns allting lite värre och lite jobbigare.

Mellan Karlskoga och Örebro ligger en sjö, Våtsjön. Den måste ha namngivits under en bakfylleförmiddag, när fantasin inte var riktigt på topp.

Min kropp skriker efter nikotin just nu. Får styra upp nåt nu, innan karaktären viker sig fullständigt.

Var på Statoil i Kil förut för att köpa dricka till middagen hos mor och far. När jag snusade och inte flyttat hemifrån var Statoil mitt stammisställe. De kände mig som "passmannen" för mitt slitna gamla pass som alltid följde med mig för att intyga att jag uppnått en ålder mitt utseende inte backade upp. Trots att de alla visste att jag var gammal nog var de bara tvugna att be mig om leg varenda gång. De brukade skämta om mig och mitt pass på fikarasterna fick jag senare veta av en som jobbade där.

Nuförtiden så känns det bara tomt att gå in där. Ny personal, allt är flyttat och jag köper inga snusdosor längre. Men när jag skulle sätta mig i min bil så kastade jag en tom blick över mackområdet. Då såg jag något som var sig likt från förr. I förarsätet på en svart raggar-240 satt en sliten raggartjej och kollade på mig och skrattade lite.

Jag åkte nöjd därifrån, förvissad om att åtminstone vissa saker är som förut.

Roades lite åt denna uppställning kändisar och deras respektive bantningsmetoder. Idel superkändisar.. eller, vänta lite..




Äntligen har Halle Berry och Kicki "Falukorven" Danielsson en gemensam nämnare. Tack Expressen!

Tyra Banks kock smakade uppenbarligen gott..

Vad göra en dag på jobbet när motivationen tryter? Jag ser till att regga alla ordrar, men några störra projekt har jag ingen som helst lust att ta itu med, även om det ligger några och väntar på mitt handhavande.

Uppenbarligen så sprider sig mitt företags målgrupp sig betydligt högre upp i åldrarna än man kan tro. En av de uppgifter jag ämnar fullfölja innan dagen är slut är prissättning på två gravkors som en go pensionärsgubbe ville att jag skulle göra här. Tycker det är skönt med pensjos som har en positiv attityd och grundsyn på livet. Jag kände mig nästan gammal när han flög runt inne i fabriken när jag visade honom hur vi bor. Kanske har han en svärson som dragit en vinstlott i svärfarslotteriet..

Om Nio till fem-Sandra mot all förmodan skulle läsa detta så är nog inte detta en av dina grannar.

Hamnade på hemsidan för Karlstads Bostads AB i ett jobbärende. Under avdelningen "Klara" (området där jag bor) står det:

                                                                                                                         

Klara

Klara, de exklusiva lägenheternas plats i Karlstad.

Jajamensan! Synd bara att det märks av även vid prissättningen under en ombildningprocess.

Jag skulle inte ha läst mina gamla inlägg igen, minnet av filmen med den obetalbara scenen "I want him to eat me" kom tillbaka från glömskan. Vilket skitfilm det var, helt otroligt.

Från gårdagens noteringar så har jag bara hunnit med, ja, egentligen ingen. Har jobbat i ett här och kommer att fortsätta några timmar till. Att sjukvården är svårare att nå än månen och att banktjänstemän inte vill prata med en ung singelkille med hål i fickorna är också en förklaring.

1 tablett om dagen... Ha! Som om det skulle vara tillräckligt. Borde finnas en röd färgskala att jämföra ögonen med. 20% fyllning - 1 tablett, 45% fyllning - 2 tabletter, 75% fyllning - Ring efter hjälp.

Att göra imorgon:

1. Kontakta banken för att gå genom kalkylen för ombildning av vårt hyreshus. Snart är min titel "Hemmansägare".

2. Kontakta vården (ja, det ska tydligen gå att göra det, trots allt) för att försöka få ut en allergimedicin som faktiskt fungerar och inte håller mig fången inomhus första halvan av sommaren.

3. Planera renoveringen av min lägenhet.

Ja, det var nog allt. 9-10 timmar på jobbet ska också hinnas med. Men jag är ändå fången inomhus just nu så..

Jag sitter och kollar på en inscannad version jag gjort av en viss persons examensbevis. Det kliar i mina fingrar att gå in och kasta om lite bokstäver i det. Mest för att jag vet att denne person läser min blogg och därför kommer att bli nojjig och lusläsa dokumenten. God läsning!

Biggles: jättelång ingående beskrivning av en order och allt kring levereranstider, montage osv.

Jag(när han är klar) : Va?! Jag fastnade i mejlen här, vad sa du, sa du?

Biggles: muttrar surt och tar om allt från början


Ibland undrar jag om jag borde ha en bokstavsdiagnos..

Bajs! Jag har lyckats knäcka displayen på min mobiltelefon. Den låg och vilade i fickan på mina shorts när jag sprang in på en kollegas kontor. Skrivbordskanter och mobiltelefondisplayer är inte bästa vänner med varandra uppenbarligen...

Jag börjar ana ett mönster här. För några månader sedan började jag tröttna på min mobiltelefon. Inte för att den är dålig på något sätt, men batteritiden blev allt sämre.  I förra veckan togs nästa stora steg mot elektronikskroten. Då fick telefonen för sig en massa saker, bland annat fanns inte längre min ringsignal eller några av mina tagna bilder på minneskortet. Dessutom tycktes två av mina kompisar plötsligt vilja få tag i mig väldigt intensivt med tanke på de femtiotal sms jag fick under en kväll och natt om att de hade ringt. Sen stävjade den sig, med bara temporära återfall.

Så idag. Nådastöten. Just som jag bestämt mig för att försöka använda mig av telefonen så länge som bara möjligt så nästan kastar jag den utför ättestupan istället. Jag tror att jag undermedvetet vill ha en ny mobiltelefon.

Alla jag känner, jag menar verkligen ALLA jag känner har minst en gång i sitt liv funnit porr i skogen. Oftast snackar vi enstaka urrivna sidor men ibland fick man storjackpot och stötte på en samling hela tidningar. Man funderade inte på det just då men såhär i efterhand kan jag inte låta bli att undra vilka det är som lagt tidningarna och de urrivna sidorna i skogen från första början. Skogsmiljön är ju inte riktigt en porrtidnings naturliga habitat. Någon måste ju ha spenderat tid med att placera ut dem där. Det förbryllar mig.

Är det en hemlig manlig rörelse det där med att de äldre planterar ut små teasers som de unga killarna kan hitta och sen sitta och storögt ögna igenom? Har den dött ut nu med internets antågande?