Tom Cruise ger uttrycket att gå in i sin roll ett ansikte..

Skådis pruttade ? Tom Cruise rasar

Ska ta reda på den skyldige

Finns det något jag verkligen avskyr så är det när folk far med lögner. Fick reda på av en landskapsarkitekt idag att en person ljugit om våra produkter för att få henne att inte rita in dem i förslag och för att få henne att föra detta vidare till sina kollegor.

Hon blev fundersam och eftersom hon gillar våra saker skarpt så ringde hon mig för att kolla upp detta. Jag är glad att hon gjorde det, tänk om hon lyssnat på idioten och avstått.

Det ska bli mig ett rent nöje att på fredag ringa upp skitsnackaren och fråga vad denne sysslar med. Jag ser fram emot det som ett barn gör mot julafton.

Något får mig att ana att personen ifråga inte kommer att gilla varken mig eller mitt företag mer efter det samtalet. Snarare mindre. Men, jag tror att varken jag, mina chefer eller mina kollegor bryr sig om detta.

Ett mycket udda samtal på jobbet idag:

(Jag svarar)

(Andra personen) -Det är från Borgvik. En tjur har rymt!

(Jag) - Jaaha.. Det var värst..

(Andra personen) -Ja,  igår kväll stack det en som vi fångade in. Så i morse, då stack en till.

(Jag) Oj då.

(Andra personen) -Jo, jobbar XXXX XXXXX där?

(Jag) -Jodå, han jobbar här. Har han rymt också?

(Andra personen) -Han hjälpte mig fånga in tjuren igår. Du förstår, jag är rädd att den blir överkörd eller något. Det rymde en igår också. Som vi fångade in. Och så imorse stack en till..

(Jag) - Ja, det förstår jag. Då får jag se till att få tag på XXXX här, han jobbar i fabriken så han har ingen telefon.

(Andra personen) -Ja, han måste hjälpa mig fånga in tjuren. Innan den blir överkörd.

(Jag) -Ja, det vore inget bra. Jag ska hämta XXXX. Men du får stänga grinden sen när ni fångat denna.

......

Ringde till vårdcentralen förut. Jag gav mig ut i sjukvårdsdjungeln i ett försök att hitta det som kallas min familjeläkare. Jag lyckades ganska bra faktiskt, men fick den mycket konstiga och onödiga upplysningen av distriktssköterskan om att min läkare är från Bosnien. "Tur att hon inte är från skåne, då förstår man ju inte vad de säger" lyckades jag få ur mig som respons. Jag fick en sur grymtning tillbaka från andra ändan telefonlinjen. Hon lät trött.

Min bosniska läkare lyckades lugna mina hypokondriska nerver men vi har en dejt nu på fredag. För säkerhets skull. Vågade dock inte föreslå en fläskkotlett och en flaska rött, de kanske inte äter fläskkött i Bosnien. Jag har trots det en känsla av att jag kommer att få dra ner byxorna första gången vi träffas...

Apropå sura grymtningar från andra ändan telefon så har vi en kund på jobbet, Srister. Ja, Crister heter han, men säger Srister bara för att poängtera att han stavar med C. Han är lite vass Srister, men han handlar en hel del och återkommer trots att han är en oturskund som drabbats av onödigt mycket problem. Han ringde för ett tag sen och saknade alla muttrar i en leverans. I ett ögonblickets infall föreslog jag att jag kunde skicka dit min kollega som "står bredvid mig och muttrar" men den gick inte hem. Jag fick en sur grymtning tillbaka från Srister. En ursäkt senare var det löst, men Biggles som stod bredvid mig då skrattade bra åt att jag än en gång drog ett skämt som inte föll ut som önskat. Något jag är bra på enligt honom.

Kanske det.

Så här i sjukdomsdimman jag lever i just nu så uppenbarar sig tydligen de mest konstiga funderingar i min skalle. Jag har i alla fall utnämnt det ultimata skällsordet, det med mest stuns i och som inte känns uttjatat i tider av svärord lite till höger och vänster var man än vänder sig. Nuförtiden så lyckas till och med textarna på Discovery channel uttyda pipsvordomar och översätta dem för oss vana svenska svärordsbrukare.

Om man rör sig i en politisk korrekt sfär så är det nog ord som på något sätt kan kopplas till något som är rasistiskt eller kategorisk nedvärderande på annat sätt som anses som de värsta.

I min värld finns det ett som står över alla andra. "Slinka". Uttalat på klockren finlandssvensk dialekt. Det har en snärt som gör det oslagbart. Det har en komisk spets men är samtidigt ett riktigt nedvärderande omdöme.

 "Du din... ..din slinka"


Klockrent!

Satt och tog bort lite dubbeltrådar på mitt forum förut och hajade till när jag skulle skriva ordet "dubblett". Jag började fundera, tittade på ordet och testade för säkerhets skull några alternativa stavningar:

dubblet

dublett

Bestämde mig sen för att jag stavat rätt från början, men hittade sedan denna länken vilket visar att det inte är helt självklart.

Det finns för övrigt ett ord som jag alltid måste kolla att jag stavat rätt, för av någon anledning stavar jag nästan alltid fel till detta av ren reflex, skelett. Av någon anledning blir det väldigt ofta skellet. Skumt, det syns långa vägar hur fel det är..

Ja, rubriken är medvetet felstavad...

Hej Mattias, din goding där!

Lite self boosting så här på kvällskvisten. Kanske hjälper det humöret imorgon bitti på jobbet..

Somnade in som en stock när jag kom hem efter fotbollen igår och drömde om mina föräldrars grannars hus. Vaknade för en stund sedan och tog en snabbtitt på min mobil. Nytt SMS från far: "Grannens hus nedbrunnet!".

Det där är creepy på något sätt..

Discoverykanalerna känns som TV1000 var för några år sedan, det visar samma program på kvällen när man lägger sig som på morgonen när man går upp. Lika mycket variation som i en kaka mjölkchoklad..

Jag borde städa. Men det är en dag imorgon också. Vi ses då, dagboken.

Den som ser fönsterbrädan i mitt vardagsrum vet. Den är så talande, den riktigt skriker "Här bor en singelkille! En desperat sådan!"

Inte en blomma. Bara sex papperspåsar från en klädaffär i Karlstad.

Vad vill jag säga med detta? Att jag är märkvärdig? Aspirera på att ha god smak? Coolhet?

När jag gjorde det tyckte jag att det var snyggt. Nu ser jag tragiken och symboliken. Men det är rätt snyggt. Trots allt.

Idag var jag en trött människa när jag "vaknade". Med god vilja försökte jag utföra de dagliga bestyren innan jobbet såsom dusch, minimal frukost och tandborstning. Men, min mun ville inte riktigt vakna än och tandborsten var den absolut inte redo för vilket resulterade i viss mån av dregel. Jajamensan. Dregel.

Mina ögon var heller inte på helspänn och när jag insåg att jag började bli sen så slängde jag bara på mig jackan och for iväg. I bilen insåg jag att min röda t-shirt såg lagom urtvättad ur på vissa ställen. Rosa.

Ibland undrar jag om chefen funderar på om han är tokig, som skickar iväg en tandborstdreglare som mig på kundbesök, till utländska leverantörer och som representant i olika sammanhang. Sliter det lilla hår han har kvar på skulten och skamsköljer högt på sitt kontor vid blotta tanken på vad folk ska tro om oss egentligen.

Jag har lösningen! Flextid, chefen, flextid. Ja, tack!

Ibland stannar tiden upp och jag blottas för min egen enfald och min vridna syn på tillvaron. Det är inget kul, för stunden, men på sikt så kanske det får sorteras under fliken "dyrköpt lärdom". Slutligen är jag ju bara människa och vi lever nog alla i våra bubblor som skapar förväntningar och fördomar. Nu är jag kanske en bättre människa än jag var innan. Jag hoppas det, då är det värt det. Det var absolut ingen kul upplevelse, när min egen sorglighet stirrade tillbaka på mig från spegeln.