Bingolotto som vuxen
Året var 1994. Jag gick i högstadiet, förmodligen gick jag i åttan då. Jag hade precis växt om klassens tjejer och hade en härlig bärighet i rösten.
För att få spela i innebandylaget där min tidigare så aktiva idrottskarriär hade sin sista utpost var jag tvungen att kränga bingolotter. Minst två per vecka. Jag tog två per vecka. Mamma köpte båda, med förväntan på att jag själv faktiskt kryssade i de där talongerna, fyllde i företagsjakten och skickade in till programmet för att slutligen hålla tummarna att Loket inte drog just mina lotter ur sin stora tunna. Till min lättnad slapp jag åka till Göteborg under hela min aktiva bingolottokarriär.
Nuförtiden skänker jag inte det programmet någon tanke alls. Jag var faktiskt halvt omedveten om att det faktiskt sändes fortfarande fram tills idag när det meddelas på TV4 att det nästa tisdag var säsongsavslutning. På bekostnad av House, till min stora förskräckelse och bedrövelse.
Jag förundras över hur Bingolotto överlevt genom alla år. Det är imponerande, minst sagt, trots att glansdagarna när Loket var fullbokad med lokala bingospel på Ica-parkeringar är långt borta i dagsläget. Men fortfarande så finansierar detta cupdeltagande, bollar och matchtröjor åt våra ungdomsidrottare. Jag kanske skulle dra mitt strå till stacken och spela en sista gång nu på tisdag. Med hopp om att få bidra till nästa Peter Forsberg och hans karriär. För att inte tala om hoppet om att få dryga ut kassakistan med några guldtior. Jag avstår nog företagsjakten nu när jag själv bestämmer. Jag har blivit vuxen!
För att få spela i innebandylaget där min tidigare så aktiva idrottskarriär hade sin sista utpost var jag tvungen att kränga bingolotter. Minst två per vecka. Jag tog två per vecka. Mamma köpte båda, med förväntan på att jag själv faktiskt kryssade i de där talongerna, fyllde i företagsjakten och skickade in till programmet för att slutligen hålla tummarna att Loket inte drog just mina lotter ur sin stora tunna. Till min lättnad slapp jag åka till Göteborg under hela min aktiva bingolottokarriär.
Nuförtiden skänker jag inte det programmet någon tanke alls. Jag var faktiskt halvt omedveten om att det faktiskt sändes fortfarande fram tills idag när det meddelas på TV4 att det nästa tisdag var säsongsavslutning. På bekostnad av House, till min stora förskräckelse och bedrövelse.
Jag förundras över hur Bingolotto överlevt genom alla år. Det är imponerande, minst sagt, trots att glansdagarna när Loket var fullbokad med lokala bingospel på Ica-parkeringar är långt borta i dagsläget. Men fortfarande så finansierar detta cupdeltagande, bollar och matchtröjor åt våra ungdomsidrottare. Jag kanske skulle dra mitt strå till stacken och spela en sista gång nu på tisdag. Med hopp om att få bidra till nästa Peter Forsberg och hans karriär. För att inte tala om hoppet om att få dryga ut kassakistan med några guldtior. Jag avstår nog företagsjakten nu när jag själv bestämmer. Jag har blivit vuxen!
Kommentarer
Trackback
