friendsofmine

När jag var lite fick jag tidigt lära mig, åtminstone underförstått, att det finns två typer av människor i världen. De som ofta bytte bil till nyaste modell och de som mer sällan, snudd på aldrig, bytte bil. En underbar metafor tycker jag nuförtiden och måste bara använda mig av den i mitt resonemang.

Jag är alltså en bil. En bil som ägts under några års tid av en person av typ 1. En som köper nytt och vårdar ömt för att tidigt byta ut mot nyare årsmodell. Jag står nu i fönstret hos bilhandlaren, komplett med prislapp, egenskapslista och besiktningsprotokoll. Spekulanter måste ju få veta att underredet inte är sönderrostat. Lätt använd men inte sliten. Lågt miltal och garantitid kvar.

Många andra i min ålder är bilar ägda av personlighetstyp 2. De används, älskas och tvättas regelbundet. Blir mer som en familjemedlem, en självklarhet både i sitt jobb som arbetshäst men också i sin dagliga närvaro på garageuppfarten. De finns där, år efter år och kan i många fall följa familjen tills dess att skroten väntar.

Jag hamnar oftast hos ägare av personlighetstyp 1 och chansen att även nästa ägare tillhör denna gruppen är ganska stor. Men även gamla bilar finner nya ägare och någon gång kommer väl även jag att lockas till och locka en ägare av personlighetstyp 2.